Tillbaka till startsidan

1 Ottonträsket
Ottonträsket är en liten, kraftigt bevuxen tjärn som ligger strax bakom missionshuset i Ottonträsk by sydost om Granö. Tjärnen ligger i en liten svacka och omges av åkrar, små sankängar och en smal buskridå. Ottonträsket är lättåtkomligt för fågelskådning både från vägen och från intilliggande skogsdungar.
Vid högvatten om våren utnyttjas tjärnen som rastlokal av diverse änder och vadare som sträcker längs Umeälvdalen. Bland rastarna finns tex fåglar som gräsand, bläsand, kricka, knipa, vigg, svarthakedopping, årta (tillfälligt), grönbena, skogssnäppa, gluttsnäppa mfl. Dykänder som små- och storskrake samt sjöorre kan ibland ses i Umeälven intill. Strax söder om byn finns ett mycket vackert skogsområde med rullstensåsar och gammal välväxt tallskog. Har man tur kan man här få syn på bla tjäder eller tofsmes.

Häckfåglarna i Ottonträsket är numera ganska fåtaliga eftersom tjärnen har växt igen kraftigt under senare år och frampå sommaren återstår knappast något av vårens vattenspegel. Enstaka par kricka, gräsand och svarthakedopping häckar dock fortfarande i tjärnen, tillsammans med bla sävsångare och sävsparv som trivs i den täta strandvegetationen. I jordbruksmarkerna och skogsbrynen som omger sjön kan fåglar som stare, tofsvipa, storspov, härmsångare, grönsångare och rosenfink ses och höras. Lärkfalk kan regelbundet ses jagande i området, tillfälligt också hornuggla.

2 Kvarntjärnen
Kvarntjärnen är en liten näringsrik tjärn som ligger i utkanten av Ekträsk samhälle, knappt 3 mil norr om Hällnäs. Stränderna är kraftigt bevuxna med vass och starr och kantas av en lummig bård av lövträd. Här växer en riktig Vindeln-raritet, nämligen kaveldun! Tjärnen är en fin häcklokal för änder och doppingar, tex häckar kricka, bläsand och svarthakedopping med flera par. Massor av svalor brukar jaga insekter över tjärnen. Kvarntjärnen är mycket väl värd ett besök under perioden maj-augusti. T.ex upptäcktes här en spelande vattenrall i juni 1996!

3 Getingtjärnen
En liten vegetationsrik tjärn som omges av myrar. Tjärnen nås lättast via skogsbilvägarna från Sjöbrånet-hållet. Sjön är rik på vattenväxter, främst starr, fräken och näckrosor. Häckfåglar är bla gräsand, bläsand, kricka, svarthakedopping (flera par), trana, grönbena och videsparv. En pärla som knappast alls är besökt!

4 Tväråträsket
Tväråträsket eller Lillträsket som den också kallas, ligger mitt i jordbrukslandskapet i Tvärålund, strax intill järnvägen, och är lätt att överblicka från närliggande vägar och åkerområden. Under vårperioden rastar bla mindre flockar med sångsvanar och olika änder i tjärnen, tex gräsand, bläsand, kricka, vigg, knipa och salskrake. På de omgivande åkrarna rastar tex trana, tofsvipa, storspov, ljungpipare, kaja (tillfällig), skrattmås, sädesärla och stare.

Som häcklokal är tjärnen mycket intressant, och tjärnen bör nog betraktas som kommunens främsta "fågelsjö"! Här gjordes 1993 det hittills första häckningsfyndet av gråhakedopping i kommunen! Andra häckfåglar i sjön är kricka, bläsand, gräsand, knipa, vigg, sävsparv och sävsångare vilka häckar med flera par vardera. Odlingsmarkerna och lövskogsdungarna intill sjön är också fågelrika, med bla storspov, tofsvipa, rosenfink och allehanda sångare. Sjön är en av få lokaler inom kommunen där man möjligen kan hoppas på att få upptäcka någon mer sällsynt och tillfällig försommargäst, som tex rörsångare, gräshoppsångare eller rent av vattenrall! (?). Sjön besöks med fördel under hela perioden april-oktober. Ett fågeltorn finns på sjöns västra sida.

5 Skivsjön och Skivsjöbygden inklusive Lill-Strömsjön
Skivsjön är en av kommunens största sjöar och dessutom en av de allra fågelrikaste. Sjön är ganska grund och har många fina vikar och uddar och här och där mindre vassområden (egentligen starr). Intressantast för fåglarna är sjön i anslutning till bäckutlopp och i vegetationsrika vikar.

Vid utloppsbäcken Skivsjöån rastar en del fågel under tidig vår (tidig islossning), främst enstaka änder, ibland också gäss eller svanar. Här finns också ett bra tillhåll för strömstare under vårvinterperioden. Även Lövöåns utlopp vid Lövön blir tidigt isfritt om våren. Här återfinns sjöns bästa rastlokal, och under goda förhållanden rastar stora flockar änder, gäss och svanar i sjön. Även intilliggande åkrar och fuktängar utnyttjas av diverse rastare, särskilt under gynnsamma översvämningsperioder. Vanliga rastfåglar vid Lövöåns utlopp är sångsvan, kanadagås, sädgås, gräsand, bläsand, kricka, stjärtand, knipa, vigg, storskrake, småskrake, salskrake, svarthakedopping och skrattmås. Fåglar som trana, storspov, småspov, brushane (upp till flera hundra ex), tofsvipa, grönbena, skogssnäppa och bofink/bergfink (upp till 2000 ex har observerats!) rastar främst på den öppna blöta jordbruksmarken.

Bland Skivsjöns häckfåglar återfinns bla gråhakedopping, kanadagås (flera par), storlom, knipa, gräsand, småskrake, grönbena och skogssnäppa. Både sothöna och häger(!) har setts vid sjön under häckningstid. Odlingslandskapet runt sjön är småskaligt och varierat och erbjuder många fina fågelbiotoper, men fågellivet är knappast alls undersökt. Bland häckfåglarna finns dock en hel del storspov och tofsvipa, och fåglar som rosenfink, grönsångare och törnsångare kan höras här och där. Möjligen kan också ovanligare försommarsångare dyka upp i detta varierade område, tex bland de nattsjungande arterna. Faktiskt spelade minst en vaktel en hel försommar i byn Sundö strax intill under början av 80-talet.

Besök gärna också den fågelrika Lill-Strömsjön strax intill, vilken kan erbjuda flera av de nyss nämnda fåglarna för beskådning. Här finns också ett nyligen uppfört fågeltorn.

6 Kulbäckslidens försökspark
Uppe kring Flakastugan finns kommunens främsta urskogs- och myrområde. Här finns både gammal urskogsartad granskog, tallskog, myrar och en mindre fågelsjö inom ett ganska begränsat område. Skogsfåglar som kan ses är tex tjäder, järpe, tretåig hackspett, sparvuggla, hökuggla, tofsmes, lappmes (tillfällig), bändelkorsnäbb (tillfällig), lavskrika, ormvråk, fjällvråk, bivråk mm.

På Degerö Stormyr häckar bla trana, ljungpipare, småspov, grönbena, gluttsnäppa och videsparv. Jorduggla och blå kärrhök häckar under sorkår. Stor-Kåtatjärnen i sydöstra delen av Degerö Stormyr är en liten fågelsjö i miniatyr. Bland häckfåglarna finns bla gräsand, bläsand, kricka, stjärtand (vissa år) och svarthakedopping (flera par). Dessutom häckar flera arter vadare i omgivningarna. Den forna skrattmåskolonin i sjön är dock nu ett minne blott. Sjön är knappast alls undersökt som rastlokal, men är kanske inte så betydelsefull eftersom islossningen brukar ske sent. Den allmänt naturintresserade kan finna massor med urskogslevande svampar, lavar, mossor och insekter inom området.

7 Gransjön
Intill skogsbilvägen strax söder om Gransjön växer mycket fin gammal granskog med stort inslag av sälg och asp och intill denna en vacker, lavrik sumpgranskog. Skogen är en perfekt miljö för gammelskogsfåglar som tretåig hackspett, trädkrypare, järpe mfl. Skogen är också mycket viktig för flera mycket sällsynta och hotade svampar, lavar och insekter. Ett mycket fint gammelskogsbestånd finns också i vägkröken vid Gransjöns norra del.

8 Vorrberget
På Vorrberget väster om Vindeln står en ståtlig naturskog med gran och med en härlig öppen hällmarkstallskog på toppen. Den gamla vildvuxna barrskogen är en fin hackspettskog för tex spillkråka och tretåig hackspett. Dessutom förekommer skogsfåglar som tjäder, järpe, trädkrypare, tofsmes mfl. På många vis liknar området vad man kan finna vid Kulbäcksliden, men området är mindre och ligger bekvämare till från Vindeln. Liksom i Kulbäcksliden och vid Gransjön lever också en mängd intressanta svampar, lavar och insekter i skogen.

9 Kulbäcken
Längs hels sträckan från Kulbäcksliden ner till älven vid Degerön finns fina meandersträckor, lövskogar och igenväxande ängsmarker blandade med dungar med gammal barrskog och små och stora rismyrar. Området är det största sammanhängande lövskogsområde som finns i kommunen. Lövskogarna är utmärkta biotoper för diverse tättingar och skogshöns, men är fortfarande mycket lite undersökta. Fåglar som har observerats i området är tex svarthätta, grönsångare, härmsångare, stjärtmes, mindre hackspett, ormvråk, kricka och skogssnäppa. Mycket bäver och bäverspår finns längs ån. Området är delvis svårtillgängligt, men mycket intressant att besöka under alla årstider! Kulbäcken är också trevlig att paddla under högvattenperioden i maj.

10 Krycklan-området
Längs Krycklan-dalen finns både vackra ravinlandskap, lövskogar, små odlingsbyar och frodiga barrskogssluttningar som erbjuder både fåglar och andra varelser många olika typer av livsmiljöer. I de lummiga och vildvuxna lövskogarna längs Krycklan har bla stjärtmes, härmsångare och svarthätta observerats under försommaren.

I barrskogssluttningarna vid Storkludden-Brandbärliden-Kluddtjärnbrännan växer gammal granskog med mycket asp och åldrig gran. Detta är en utmärkt hackspettlokal, för bla spillkråka och tretåig hackspett och gråspett har tidigare häckat i området. I området finns en av landets nordligaste lokaler för blåsippa. Jordbruksbyarna Trollberget, Häggnäs och Kryckeltjärn är mycket vackra och hyser flera av jordbrukslandskapets karaktärsfåglar. Vägslingan runt Häggnäs-Trollberget är också utmärkt för ugglelyssning under vårvinterperioden från mars till mitten av april.

11 Manilla-området
Nära ödegården Manilla ligger ett mycket stort sammanhängande område med gammal grandominerad barrskog som delvis är fuktig och med lövinslag, främst björk. I området förekommer gammelskogsfåglar som tjäder, järpe, tofsmes, tretåig hackspett och sparvuggla. Även en raritet som mindre flugsnappare har observerats i området. Nära Manilla skall det enligt uppgift också finnas ännu en växtplats för blåsippa.

12 Stor-Skällberget
Stor-Skällberget är kommunens högsta berg och ett mycket trevligt utflyktsområde. En fin vandringsled leder upp till friluftsfrämjandets stuga på toppen av berget. Där finns också ett brandtorn från vilket man har milsvid utsikt ut över nejden.

Området är stort och erbjuder besökaren känsla av vildmark och ödemark. Gammal lågproduktiv barrskog dominerar på toppområdet, men här och var finns fina aspdungar och grovvuxen tall- och granskog och ett par mycket märkliga tjärnar. I de södra och östra delarna finns mäkriga bergbranter, och blockrika skogsområden. Fågellivet är egentligen lite känt, men de omväxlande miljöerna och orördheten gör området utmärkt för de flesta gammelskogsfåglar, och åtminstone fåglar som lavskrika och tretåig hackspett förekommer regelbundet inom området. I myrkanterna och på kläpparna längre i söder finns stor chans att träffa på dalripa.

13 Vindelälvens raviner och älvbrinkar
I Vindelälvens branta brinkar från Vindeln ner till Rödå växer lummiga skogar med mycket lövträd och örtrik flora. Detta område är utmärkt för olika sångare från slutet av maj fram till midsommmar. Här uppträder tex fåglar som lövsångare, gransångare, grönsångare, trädgårdssångare, rosenfink, törnsångare mfl i stort antal. På södra sidan älven vid Omagaliden har tex sparvuggla och gärdsmyg observerats. Kanske finns också något par mindre hackspett i dessa älvnära skogsmiljöer? (Se även område 32, Degerön)

14 Vammyran
Vammyran är ett av kommunens största våtmarksområden, nära en mil långt och ligger öster om Högberget ett stycke norr om Granö. Myren är mycket blöt, och har bla stora sträng-flarkkärr och system av smågölar. Av fåglarna utnyttjas myren både som rast- och häckningslokal. Rastar gör bla tranor, svanar, gäss, änder och allehanda vadare. Bland häckfåglarna finns bla trana, ljungpipare, småspov, brushane, gluttsnäppa och videsparv.

15 Mortjärnen
Just nedanför byn Ekodalen vid Hjuksån finns en liten avsnörd tjärn som dräneras mot ån via en liten damm. Tjärnen är relativt näringsrik och har rik vattenvegetation, med både flytbladsväxter och starrvassar. Tjärnen är en utmärkt häckningslokal för allehanda änder, och åtminstone gräsand, kricka och knipa häckar med flera par. Vid tjärnen har också sommarobservationer av salskrake gjorts (!) vilket är mycket ovanligt i dessa trakter. Områdets eventuella betydelse som rastlokal är okänd.

16 Manjaurträskets delta
Där vägen passerar över Åman vid inloppet till Manjaurträsket finns ett litet vackert insjödelta. Åman slingrar sig här genom skira fräkenvassar. Om våren sker islossningen ganska tidigt i området, och i slutet av april och början av maj rastar både sångsvanar, sädgäss och olika änder i deltat. Området är också intressant som häckningslokal. Sångsvan översomrar regelbundet och vid Manjaurträsket har kommunens hittills enda häckning av salskrake konstaterats.

17 Vorrsmyran
Vorrsmyran eller Vörrsmyran i folkmun är namnet på några övergivna myrodlingar som ligger längs vägen mitt emellan Vindeln och Kulbäcksliden. Områdets värden grundas delvis just på igenväxningsförloppet och den positiva effekt detta har haft på smågnagartillgången. Ett ytterligare plus är att Vörrsmyran till stor del omges av lite kulturpåverkade barrskogar. I området ses redan under tidig vår enstaka ugglor och rovfåglar som gärna sitter uppflugna på ledningsstolpar eller lador och spanar efter sork. Fåglar som kan observeras i området är tex ormvråk, fjällvråk, bivråk, sparvhök, duvhök, pärluggla, hökuggla, sparvuggla mfl. Vid översvämningar under maj rastar ibland små flockar av grönbena, ängspiplärka och gulärla i området. Även varfågel och törnskata har setts i området, den senare häckade sannolikt vid Vörrsmyran 1993. Tillfälliga sommargäster var också de två gräshoppsångare som spelade på Vörrsmyran under försommarnätterna 1992.

18 Kulbäcksliden
Kulbäcksliden är en av kommunens vackraste jordbruksbyar och ett trevligt rastområde för allehanda fåglar. I byn ses ofta vårens första tofsvipor, senare också trana, ljungpipare och storspov. Trastar brukar rasta på lägdorna i större flockar, och bla har den sällsynta ringtrasten observerats i byn. Kulbäcken brukar under våren svämma över stora delar av betesmarkerna som ligger längs ån. Då brukar simänder som gräsand, bläsand och kricka passa på att rasta på översvämningsmarkerna, tillsammans med vadare som grönbena, gluttsnäppa och skogssnäppa. Både trana och kanadagås har översomrat vid byn. Av försommarfåglarna är buskskvättan något av karaktärsart i byn och kan höras sjungande hela nätterna med åtskilliga individer.

19 Landsvägsbron, Vindeln
Landsvägsbron över Vindelälven är nästan alltid den lokal vid Vindeln där man om våren får se de första rastande änderna. Redan i första halvan av april brukar enstaka knipor, storskrakar och gräsänder dyka upp. I övrigt kan enstaka kanadagäss, tofsvipor och givetvis övriga änder rasta i området, men sällan i större antal. Även sällsynta änder som brunand och gravand (!) har observerats i området. Strömstare passerar varje höst och vår, liksom även små flockar med snösparvar. Här kan man också ha tur att få se vårsträckande tranor eller rovfåglar som följer älvdalen västerut. De vanligaste rovfåglarna är fjällvråk, ormvråk och sparvhök. I Västomån brukar ofta årets första bofink, koltrast och sädesärla observeras.

Håll ett särskilt öga på de låglänta raningarna kring Brännbacken nedströms bron på Västomåsidan. Dessa våta, gräs- och buskrika miljöer är ganska ovanliga och skulle kunna härbärgera en hel del intressanta fåglar. Lundsångare har ett år hörts vid fd. Mariedals camping (östra brofästet).

20 Hjukselet/Hjukselraningen/Storänget
Området innefattar älvsträckan uppströms Vindelforsarna från Mesele ner till stryckan vid Kammen strax uppströms Degerforsen. Området överblickas bra från älvens bägge sidor. Man bör dock tänka på varifrån solen kommer så man inte får för mycket motljus. Området är en utmärkt rastlokal för änder och andra sjöfåglar under slutet av april och början av maj. I månadsskiftet april-maj brukar sjöfåglarna ligga koncentrerade i den långsträckta råk som brukar öppna mitt i området. Då älven river blir fåglarna utspridda på ett mycket stort område och bli mer svårsedda. I synnerhet simänder och gäss födosöker då gärna i de långgrunda stränderna på den igenväxande slåtterraningen på älvens nordöstra sida.

Under tidig vår brukar knipa och gräsand dominera andflockarna, men en bit in i maj brukar bläsand och kricka rasta med åtskilliga par inom området och kommer då att dominera bland rastarna. Av övriga rastfåglar finns alltid enstaka sångsvan, kanadagås, vigg, sjöorre, storlom, skrattmås, fisktärna, och ibland enstaka svarthakedopping, stjärtand, salskrake och sädgås. Även den sällsynta årtan har noterats i området. Vadare som passerar under våren är bla storspov, tofsvipa och svartsnäppa. Vid översvämningar på åkrarna på älvens sydvästra sida kan ibland stora skaror med vadare observeras, lämpligast inifrån någon av de kvarvarande höladorna. Ibland bildas till och med en liten sjö intill åkrarna, som bla attraherar skrattmåsarna kraftigt. Även ett visst rovfågelsträck passerar, med bla enstaka sparvhök, tornfalk och fjällvråk. Under början av juni har näktergal ett år sjungit intill Kammen i södra delen av området.

Under sensommaren blottas en del grunda sandbankar i älven, på vilka enstaka vadare brukar rasta. Buskmarkerna intill attraherar i stället bla rastande buskskvättor, blåhakar och videsparvar. Även flockar med stjärtmes har observerats i området under sensommaren. Under senhösten rastar större flockar med sångsvan ofta i området.

21 Lappängarna
Området är en av kommunens bästa rastlokaler för vattenberoende fåglar. Bäst observationsmöjligheter har man vid de bägge Lappängestjärnarna, men en hel del fåglar rastar också i övrigt längs Hjuksån och vid den intilliggande Lill-Malsjön. Från islossningen i månadsskiftet april-maj och 3-4 veckor därefter rastar bla tranor, sångsvan, kanadagäss, gräsand, bläsand, kricka, knipa, vigg, storskrake, småskrake, salskrake och storlom i området. Bland vadarna kan arter som skogssnäppa, grönbena, gluttsnäppa och brushane observeras. Fiskgjusen fiskar regelbundet i området.

Häckfåglar i området är bla kanadagås, knipa, gräsand, grönbena, gluttsnäppa, brushane och möjligen också sångsvan. Prova gärna att paddla Hjuksåns sjörika vattensystem ner till Lappängarna under tider på året då risken för störningar av fågellivet är liten.

Och så några mindre undersökta områden...
(ut och spana!)

22 Sävarån
I stora delar av Sävarån går islossningen mycket tidigt. Redan i slutet av mars kan de första sångsvanarna, kniporna och storskrakarna dyka upp. Bra rastområden finns bla i sträckan mellan Stor- och Lill-Sävarträsket. Många sjöar och våtmarker i området kan hysa ett rikt fågelliv. Utmärkt paddlingsvatten! (se även Burmansmyran, område 31).

23 Hjuksåns utlopp
Islossningen sker tidigt i området och säkert rastar en del änder i utloppsområdet.

24 Åmsele (raningar + damm)
Vid Vindelälven söder om byn finns trevliga buskrika älvraningar och bäckutlopp. Området är troligen tidigt isfritt om våren och kan i slutet av april och maj attrahera rastande änder mm. Buskmarkerna ypperliga för vissa sångare mm. Åman rinner genom samhället, och vid ån finns fina strandmiljöer och en liten damm, där bla strömstare kan observeras (häckning har genomförts på 80-talet!). Observationer av lärkfalk har gjorts vid samhället under häckningstid.

25 Vindel-Ånäset/Ånässjön
Varierat, öppet och kuperat landskap med öppna jordbruksmarker, lövskogsdungar och trevliga sjöstränder. Fågellivet är i stort sett okänt, men bla sävsångare kan höras och lärkfalk har setts i området. Lappuggla har häckat intill byn. Bisamråttan förekommer sedan några år i sjöarna (första säkra etableringen i Vindelns kommun?). Säkert finns också mycket fina fågelmarker längs Rödån, med både lövrik strandskog och trevliga strandmader. Varför inte pröva på paddling i Rödån!?

26 Stor-Petmyran
Stort myrkomplex med mycket blöta flarkområden och vegetationsrika tjärnar. Har tidigare ansetts vara ett "utvecklingsbart viltvatten". Kan vara en utmärkt vadar- och andfågellokal. Intill myren finns en av kommunens äldsta tallskogar - domänreservatet Stavaliden.

27 Storsandsjön
En större jordbruksby, som kan vara bra rastlokal för tex storspov, trana, tofsvipa, ljungpipare, sädgås och vissa rovfåglar. Av sällsyntare rastare kan nämnas fjällpipare 18/5 1996.

28 Östersjön med omgivningar
Stor sjö med flera öar och fina stränder. Omges av flera orörda myrar. Änder, vadare och en del rovfåglar bör kunna observeras. Bla har lärkfalk observerats i området under häckningstid.

29 Byssjaträsken
Ett våtmarksrikt sjösystem i den övre delen av Byssjan. Ovanligt breda sjömader med fräken- och starrvassar. Uppgifter om kanadagås och sädgås (möjligen häckande?) samt översomrande häger (!).

30 Granö-bygden
Småskaligt jordbrukslandskap som bör attrahera diverse rastande fåglar, tex storspovar, tofsvipor, starar och andra arter som rastar i öppet landskap. I Umeälven kan diverse änder stanna till. Möjligen är fågelsträcket längs Umeälvdalen mer omfattande och lättare att studera än i Vindelälvsdalen. Kolla upp vinteröppna områden intill kraftverksdammarna efter änder, sångsvanar mm.

31 Burmansmyran
Burmansmyran är den främsta fågelmyren i Sävarå-området och fungerar både som rastlokal och häckningslokal för olika våtmarksfåglar. Rastar gör tex sångsvan, kanadagås, bläsand, gräsand och kricka, samt vadare som brushane (ibland i stora flockar), grönbena, gluttsnäppa, skogssnäppa, svartsnäppa (enstaka) och småspov. Bland häckfåglarna märks flera av rastarna, dessutom finns här en av kommunens ytterst få skrattmåskolonier, samt en hel del ljungpipare, småspov och videsparv.

32 Degerön
Vid Degerön finns lite jordbruksmark, och vid älven både branta nipor med lövskog, ett par gräsbevuxna öar och lummigt skogsklädda älvstränder. Området är i stort sett okänt som rastlokal, men alldeles säkert kan en hel del intressanta fåglar dyka upp i området. Eftersom området ligger i nedre delen av Hemseleforsen är älven i regel isfri här året om. Detta innebär att våren är mycket tidig här och Degerön kan därför tex vara en bra lokal för att upptäcka vårens första änder. Hemseleforsen är en av älvens säkraste vinterlokaler för strömstare. Både näktergal och vit stork (!) har noterats. Besök gärna den fina gamla aspblandskogen som står kvar i Kvarnforsbergets sluttningar ned mot älven.

33 Kussjön
Kussjön är en stor, djup och till största delen näringsfattig sjö. Utloppsområdet till Kulbäcken i söder är dock mycket grunt och ordentligt bevuxet med fräken, sjösäv och bladvass och utgör en utmärkt sjöfågelbiotop. Förmodligen fungerar detta område väl både som häcknings- och rastlokal för diverse andfåglar, men är ytterst lite undersökt. Av intressantare fågelobservationer från området kan nämnas vårrastande gråhakedoppingar.

34 Flakabäck
Åkermarken vid Flakabäck är den största "jordbruksslätten" intill Vindelns samhälle. Merparten av åkrarna växer dock igen, särskilt de gamla myrodlingarna längst in i området är övergivna sedan många år tillbaka. De gräsrika igenväxningsmarkerna är utmärkta sorkmarker. Området har viss betydelse för de jordbruksbundna rastarna. Tex har större flockar med gulärla och piplärkor noterats i området, dessutom föreligger sommarobservationer av törnskata och hornuggla. Området är mycket lite dokumenterat trots närheten till Vindeln.

35 Slipstensjön
En mindre sjö i en dalsänka intill byn med samma namn. Sjön är tidigare sänkt och mycket vegetationsrik. Men en höjning av vattenståndet under senare år tycks ha gynnat fåglarna rejält. Häckar gör bl.a. sävsångare, gräsand, bläsand, kricka, svarthakedopping, sångsvan och möjligen bergand (ett par observerades under maj och ända in i början av juni 1995!).

36 Trollsjön
En liten "slättsjö" norr om Tvärålund. Åkermark gränsar till sjön i norra delen. Sjön är liten och lätt att överblicka. P.g.a. liten vattenomsättning sker islossningen sent på våren, verför sjön inte attraherar tidiga rastare. Bland häckfåglarna återfinns de vanligaste änderna och som regel två par gråhakedopping.

37 Fjälabosjön
En liten grund myrtjärn vid byn Västerås, ett stenkast från E79:an, på Umeälvens västra sida. Tjärnen hyser Vindelns tätaste bestånd av svarthakedopping (4-6 par) och de vanligare änderna och vadarna. Bland ovanligare rastare kan nämnas fynd av smalnäbbad simsnäppa. Gör gärna ett ugglestopp i byn under vårvintern, här har de flesta ugglorna setts/hörts, däribland sparvuggla och lappuggla.

38 Östermyrtjärn
Tjärnen ligger väster om E79:an strax efter att man har passerat Tallbackens stugby (om man kommer från Vännäs-hållet). Mitt emot tjärnen finns en bra plats att parkera bilen och tjärnen skymtar då mellan träden. Tjärnen hyser Vindelns största skrattmåskoloni på 10-15 par (ja, det är faktiskt den största - och idag i stort sett enda!). Därutöver häckar enstaka gräsand, bläsand och kricka, samt 2-4 par svarthakedopping.

... och så några tips strax utanför Vindelns kommun
(saknas på kartan)

39 Tavelsjön och Tavelsjöbygden (Umeå kn)
Tavelsjön är en utmärkt häckfågelsjö med doppingarna som främsta attraktion. I sjön häckar ett flertal par av både svarthakedopping, skäggdopping (saknas fortfarande i Vindeln), gråhakedopping och dessutom allehanda änder. De främsta fågelmiljöerna finns i sjöns norra del samt vid Långviken på sjöns östra sida. Under vårrastperioden rastar en hel del fågel i jordbruksområdena som omger sjön, tex kan under maj ofta ses stora flockar med vadare (tex ljungpipare, brushane), mycket vitfågel och enstaka rovfåglar (tornfalk, stenfalk, jorduggla). Många sällsynta arter har mer eller mindre tillfälligt observerats i Tavelsjöområdet, bla sothöna, årta, vit stork (!), rörsångare, gräshoppsångare, busksångare och småfläckig sumphöna. Även sjön Avan intill är en fin fågelsjö med samtliga nyss nämnda fåglar i mindre antal.

40 Vajsjön (Norsjö kn)
Vajsjön är egentligen en helt osannolikt bra fågelsjö för att ligga så långt in i Västerbottens inland. Hundratals (kanske tusentals) änder, vadare och tättingar rastar varje höst och vår vid sjön. Bla brukar stora flockar svartsnäppa och smalnäbbad simsnäppa regelbundet rasta vid sjön under vårarna. Vid sidan av alla de vanligare änderna och doppingarna som häckar i stora skaror vid sjön, häckar årligen sällsyntheter i inlandet som brunand och bergand. Ett fint fågeltorn finns vid sjön. Vajsjön måste besökas av alla fågelintresserade som har vägarna förbi Norsjö (sjön ligger omedelbart söder om samhället)!

41 Savträsket (6 km NV Manjaur; Lycksele kn)
En enligt uppgift förnämlig fågelsjö, med häckande änder och doppingar. Bla finns uppgifter om både häckande brunand och gråhakedopping. Sjön bör dokumenteras närmare - den är sannolikt aldrig besökt av skådare!

41 Sikmyran (22 km NV Åmsele, Lycksele kn)
Ett stort våtmarksområde intill Inner- och Ytter-Busjö (Lycksele kommun). Fin rastlokal för änder, gäss och svanar och en förnämlig häckfågelmyr. Bland häckfåglarna märks åtskilliga par trana, grönbena, enkelbeckasin, gluttsnäppa, ljungpipare, storspov, småspov mm. I förekommande tjärnar häckar bla sångsvan, gräsand, kricka, bläsand, vigg, knipa och gråtrut. Bland ovanligare arter förekommer t.ex. blå kärrhök och dvärgbeckasin (en av länets östligaste häcklokaler?). Sommaren 1990 hördes till och med en spelande vaktel (!) i området. Ett fågeltorn finns inom området.

42 Gullsjön (8 km SO Tvärålund, Vännäs kn)

Det småbrutna jordbrukslandskapet mellan Tvärålund och Vännäs är mycket vackert, med sina små jordbruksbyar som fortfarande har kvar karaktär av "ladrike" och däremellan en omväxlande natur med kuperade barrskogar och småvatten. Sjön Gullsjön är en verklig pärla i området, i synnerhet det vegetationsrika utloppsområdet i söder. Efter islossningen fungerar området som en magnet för rastande fåglar. Bland rastarna i sjön dominerar simänder som bläsand och kricka, men vid sjön rastar även t.ex. sädgås, kanadagås, salskrake, stjärtand, stor- och småspov, brushane, svartsnäppa och många andra. Trastar, ärlor, tranor och rovfåglar som tornfalk och jorduggla rastar och jagar på åkrarna som omger sjön. Gullsjön är mycket lite besökt under häckningstid. Fynd av en Västerbottnisk raritet som rörsångare under försommartid säger väl en del om sjöns kvalitéer!

Naturföreningar
Västerbottens ornitologiska förening. Länstäckande förening för fågelintresserade. Ger bla ut tidskriften "Fåglar i Västerbotten" med 4 nummer per år, samt en fågelrapport med en sammanställning över det senaste årets observationer av mindre vanliga fåglar. Fågelrapporten bygger till stor del på de uppgifter som föreningens medlemmar själva har rapporterat in. Medlemsskap (1998) och tidskrift fås mot inbetalning av 75:- (100:- om du även önskar fågelrapporten) på postgiro 1 29 11-4.

Vindelns naturskyddsförening. Lokal krets av Svenska Naturskyddsföreningen. Sysslar med lokala miljö- och naturvårdsfrågor och ordnar möten, exkursioner och utflykter till intressanta naturområden. Ger ut medlemsbladet VINDELD, med tips, utflyktsprogram mm. Medlemsskap i Svenska Naturskyddsföreningen fås genom att sätta in 230:- (1998) på postgiro 90 19 09-2, vilket inkluderar lokalt medlemsskap i Vindelnkretsen samt tidskriften Sveriges Natur.